Vince Clarke spelade i Depeche Mode fram till hösten 1981. Han skrev nästan alla låtar i gruppen, men han trivdes inte längre. Han bildade ganska snabbt duon Yazoo tillsammans med sångerskan Alison Moyet. De gav ut fyra hitsinglar och två ganska storsäljande album, innan de splittrades 1983. Efter Yazoo hade Vince Clarke projektet Assembly tillsammans med producenten Eric Radcliffe. De gav ut en singel, "Never Never", hösten 1983, med Feargal Sharkey som sångare.
Vince Clarke gav våren 1985 ut en singel med Paul Quinn. Strax innan detta hade han annonserat efter en sångare. Många sångare testades, men han blev inte nöjd förrän den sist sökande sjöng, nämligen Andy Bell. Andy Bells röst liknade delvis Alison Moyets, detta berodde enligt honom själv på att han lyssnat mycket på Yazoos låtar.
De bildade Erasure och i september 1985 släppte de singeln "Who Needs Love Like That". Den blev ingen större hit i England, och det blev inte heller deras andra singel "Heavenly Action". Men den tredje singeln "Oh l'amour" 1986 blev en hit exempelvis i Sverige. De gav efter den ut sitt debutalbum "Wonderland". På detta album skrev Vince Clarke tre låtar och Andy Bell en låt, resten skrev de tillsammans. Sedan dess har de skrivit alla låtar tillsammans.
I England dröjde det till nästa singel, "Sometimes", innan de slog igenom. Den var med på albumet "The Circus" 1987, som innehöll ytterligare tre hitsinglar. Deras tredje album "The Innocents" året därpå blev deras första storsäljande album, bl a blev den etta på engelska albumlistan. Succén fortsatte med "Wild!" 1989.
Vince Clarke har hela tiden föredragit analoga syntar, men han har även använt digitala syntar på Erasures album. Det han gillar med de analoga syntarna är att han kan få fram vilka ljud han vill, gärna sådana som låter konstgjorda, och det är svårt att förutse vilket ljud som kommer. Han tycker dessutom inte om MIDI. Det är inte tillräckligt exakt timing, tycker han. Så när Erasure skulle spela in sitt femte album, "Chorus", 1991 gick han medvetet in för att använda analoga syntar i huvudsak. Detta album går ljudmässigt tillbaka till tidigt 1980-tal, med "blipp-bloppigare" syntljud.
Min Topp 52 Erasure
1992 gjorde Erasure fyra ABBA-covers på EP:n "ABBA Esque". Denna EP blev Erasures första etta på engelska singellistan. Detta retade Vince Clarke, att han skulle vara tvungen att spela andras låtar för att bli etta. Senare samma år släpptes deras samlingsskiva "Pop! The Twenty First Hits".
Vince Clarke blev nu ännu mera inne på analoga syntar, så han bestämde sig för att enbart använda analoga syntar i fortsättningen. Ingen MIDI och inga samplingar, utan bara analoga syntar och Andy Bells röst skulle höras på deras album "I Say I Say I Say" 1994. Vince Clarke fick jobba för sin sak. Han använde sig bara av gamla syntar och viktigast av allt en analog sequencer. Denna fick han programmera själv och när man spelat upp en låt går det inte att få exakt samma låt igen. Hans favoritsynthesizer är Oberheim Xpander.
Enbart analoga syntar är det också på albumet "Erasure" som släpptes 1995. Detta album är ganska speciellt, det är över 70 minuter långt. Vince Clarke experimenterar verkligen med syntarna och det är långa instrumentala partier. Han har sagt att han länge velat göra ett album typ Pink Floyd, och det var det han gjorde med detta album.
I oktober 1996 gav Mute ut Yazoos fyra singlar, liksom Assemblys singel och singeln med Paul Quinn, på CD.
I mars 1997 släppte Erasure albumet "Cowboy".
Från detta album släpptes singlarna "In My Arms", "Don't Say Your Love Is Killing Me" och "Rain".
I september 1999 släppte Vince Clarke ett album med Martyn Ware vid namn "Pretentious".
I december 1999 släpptes två cd-singel-boxar med Erasures tio första singlar.
I oktober 2000 släpptes albumet "Loveboat" och singeln "Freedom".
I december 2001 släpptes singeln "Moon & The Sky".
Min Topp 94 Erasure
I januari 2003 släpptes albumet "Other People's Songs" och singeln "Solsbury Hill".
I april 2003 släpptes singeln "Make Me Smile (Come Up And See Me)".
I oktober 2003 släpptes en ny version av singeln "Oh l'amour" och samlingsskivan "Hits! The Very Best Of".
I januari 2005 släpptes singeln "Breathe" och albumet "Nightbird".
I mars 2005 släpptes singeln "Don't Say You Love Me".
Under våren 2005 turnerade Erasure i bl a Storbritannien, Danmark och Tyskland.
I juni 2005 släpptes singeln "Here I Go Impossible Again/All This Time Still Falling Out Of Love".
I oktober 2005 släppte Andy Bell sitt första soloalbum "Electric Blue".
I april 2006 släppte Erasure det akustiska albumet "Union Street". I mars 2006 släpptes singeln "Boy".
I april 2007 släppte Erasure singeln "I Could Fall In Love With You" och i maj albumet "Light At The End Of The World".
I juli 2007 släpptes singeln "Sunday Girl".
I maj 2008 släppte Yazoo en 4-disc-box vid namn "In My Room" och hade en liten turné.
I februari 2009 släppte Erasure samlingen "Total Pop! The First 40 Hits".
